Två personer miste livet i natt i Bro i en dödsskjutning.  Våra tankar och medkännande går till offrens familjer som våldsamt och tragiskt har mist en älskad familjemedlem.

Vi är säkra på att i kommunfullmäktige så kommer kraven på att kommunen ska anställa ordningsvakter och att polisnärvaron ska förstärkas, återigen ställas.

Det är som att sätta plåster på en cancersvulst. Och cancersvulsten heter ojämlikhet.

Sverige är det land där ojämlikheten har ökat snabbast i hela västvärlden (källa: OECD; Oxfam mfl.) Sedan ungefär 2010-talets början så har det blivit väldigt tydligt: alla känner vi någon idag som inte får sjukersättning trots sjukdom, som är livrädd för pensionen för man kommer inte ha råd att bo kvar i sin bostad, som suckar över vuxna barn hemma som inte har råd att flytta till eget boende, som hankar sig fram på SMS-anställningar eller gått arbetslös alltför länge.

Den tilltagande ojämlikheten sorterar ut människor och talar om för dem att de inte är önskvärda. Är du inte önskad av samhället så blir det naturligt att välja att ställa sig emot det.

Det kan ta sig uttryck som protester, t ex att bränna bilar. Och, även om du blivit utsorterad måste du försörja dig och då är kriminaliteten det som står dig till buds.

Vi måste bryta den nyliberala ekonomiska utarmningen av vårt samhälle och reformera mot större jämlikhet, full sysselsättning och inkludering.

Hela idén med att sluta sig samman i kommuner, län och länder måste ju vara att tillsammans skapa en så bra tillvaro för oss alla. En tillvaro där vi är önskade och tillåts bidra efter vår förmåga och får våra behov tillfredsställda. Inte att samla förmögenheter på hög för några få.

I ett inkluderande, jämlikt samhälle blir du inte skjuten till döds.

Uppdaterades: 21 feb 2019