Minoritetstyret fiskar på djupt vatten
Upplands-Bros minoritetsstyre har fått friskolefnatt
Det är förvånande hur oförskräckt och våghalsigt vissa kommunpolitiska beslut fattas. Allt tyder nu på att Minoritetsstyret och Sd – i sitt öppna frieri till privata skolaktörer – kliver ut på ett minfält av risker där lagprövningar, förlust av handlingsutrymme, segregation och konflikter, vävs in i vardagen. På mycket vag och luddig grund, fattas ett kaxigt beslut, som riskerar att begränsa kommunens autonomi i skolfrågor. Minoritetsstyret blir först i riket – med det som ingen annan kommun någonsin vågat eller funnit anledning att införa: ett generellt lokalbidrag för de friskoleaktörer som kan tänkas etablera sig i kommunen. Trots tider av minusbudget och nedskärningar i den kommunala skolan (i 2020 års budget aviseras tex en halvering av stöd till speciallärare till barn med särskilda behov) försätts Upplands-Bro i ett slags nationellt undantagstillstånd där lagstiftning inte längre gäller.
Engelska skolan och Academedia-koncernens ”Pysslingen” har tidigare nobbat kommunen pga av för ”lågt lokalbidrag”.
Vänsterpartiet tycker att det är bra att dessa två aktiebolag håller sig borta från kommunen. Engelska skolan leder, tätt följda av några Academediaskolor glädjebetygslistan. Är det inte för samhällets och individernas skull vi ska ha skolan? Nej, så är det inte längre. Vi ska driva skolorna för bolagens egen skull!
Sverige förknippas inte längre med hög kompetens, eller hög utbildningsnivå, utan med en extrem skolmodell, som låter tredje part utföra både undervisning och examinationen helt själv, utan någon statlig kontroll av resultatet. Skandaler med skolor som fuskar med lärarlegitimationer och får lägga ner verksamheten, eller betala in ett antal miljoner får sen fortsätta verksamheten. Med en verksamhet som följer ett visst mönster av plundring på resurser, kan bolagsägarna göra hundratals miljoner, som tvättas ut genom avancerad skatteplanering.
För befolkningen innebär det kunskapsinflation. Den generation av barn som växer upp idag kliver ut i livet med betydligt sämre kunskaper än sina föräldrar. Så ser det inte ut bland våra grannländer. Men Allianspartierna stödjer aktivt lagändringar för att skydda bolagsintressen. Tex har kraven på lärares dokumentation lättats upp av Skolverket, för att blidka marknaden. Svenska lärares undervisningstid är helt oreglerad, vilket gör läraryrket betydligt mindre attraktivt. Stora avhopp av lärarhögskoleelever hoppar av då de kommer ut i praktik, och lär sig att här råder New Public Management inom en sektor som borde vara skyddad mot ett dylikt styrsystem från marknaden.
Alliansen införlivade (det som man hade påbörjat försiktigt med Det fria skolvalet) privatiseringen av skolan på allvar 2007.
För att blidka Svenskt näringsliv, blåste man liv i en kvasimarknad med företag inom skola, sjukvård, barnomsorg, LSS. Denna marknad som skulle bli en uppstart för och “valfrihet” blev – som vi har kunnat se det – en garant för att tömma landet på all kvalitet. Att agera bondfångare och lura skattebetalarna har tillåtits bli en legitim affärsidé, skyddad av aktiebolagslagen och politisk högerideologi som är extrem och hör hemma på skräphögen.
Det är i detta grumliga sammanhang som Minoritetsalliansen och SD agerar stöttepelare åt ett system som ger företagen snabba vinster på skattebetalarnas bekostnad, då man skär ner i verksamheten genom att använda så billiga lokaler som möjligt och outbildad arbetskraft. De högerväljare inte verkar förstå är att det skapar en oro i hela samhället.
I de yttranden som Utbildningskontoret åsidosätter Ersättningsmodellen den lagstiftning som SKL satt upp om otillbörligt gynnande av enskild aktör på Kommunala skolors bekostnad. Det står vidare i betänkanden att med förslagets utformning riskerar man att ” bryta mot skolförfattningarna samt de förarbetena till bidragsbestämmelserna, dvs. från propositionen Offentliga bidrag på lika villkor ” SKL s föreskrifter kräver redan skälighetsprövning i varje enskilt fall då en friskoleaktör ska erbjudas extra bidrag,
Att uppstartande skolor i vår kommun, ska ha rätt till ett extra lokalbidrag utifrån en schablonbidragsmodell i tre steg som Kommunkontoret tagit fram, missgynnar de kommunala skolorna, och strider tydligt mot SKL s regler kring likvärdighet.
Det saknas vidare risk – och konsekvensanalys. Var ska pengarna tas ifrån? Ska kommunen låna upp pengarna för att kunna täcka de omfattande underskott som Utbildningskontoret pekar på. Vilka är skolorna och var ska de byggas, kanske ska de ligga på behörigt avstånd från de “utanförsområden” som finns i kommunen och generera elever från solid bakgrund? Är Schablonbidraget menat för faktisk nyetablering inom Upplands-Bro? Var ska skolorna ligga, hur stora ska de vara, i vilka upptagningsområden kommer de att placeras?
I underlaget saknas helt planer för nyetablering av kommunala skolor. Är de exkluderade i tanken om det framtida Upplands-Bro? Otydligheten öppnar upp för en vitt spridd spekulation snarare än en realistisk bild. konsekvenserna av att nu avyttra gemensamma framtida skolangelägenheter på tredje part, som inkluderar tredjepartsåtkomst av våra gemensamma skatteintäkter.
Hela ide`n innebär en decentralisering av självstyret. Förslaget är i strid med kommunens demokratitanke. Hur ska vi kunna planera verksamheten politiskt, då vi stängt dörrarna för insyn och lovat bort öronmärkta summor av pengar till tredjepart?
Ett aktiebolag, drivs av helt andra incitament och lagar än en kommunal skola. Skollagen faller i skuggan för Aktiebolagslagen, demokrati och folkbildningsidealet kommer att värderas i varje enskild angelägenhet mot konkurrensfördelar och affärshemlighet. Effektiva rättsmedel saknas helt för upphandlad verksamhet idag,
Hur ska skadestånd för bedrägliga handlingar utdömas? Tankarna går osökt till den i kommunen dagsaktuella avtalsbrytande vårdkedjan Attendos “Katt – och råttalek” med kommunen. Den leken satte igång helt utan smekmånad. Att från början välja bort den mångårigt skandalomsusade vårdkedjan Attendo, var inte ens ett val. I Finland fälldes den fuskande kedjan för några veckor sedan för avtalsbrott, medan Sverige lämnar bort handlingsutrymmet på ett världsunikt och fegt sätt.
Så hur skulle skolornas (många gånger ägda av samma intressenter som Attendo) fusk hanteras?
Det saknas i nuläget – vilket Utbildningskontorets stab av experter också påpekar, ett ramverk för hur man hanterar dessa frågor. Då vi skrivit kontrakt med de nyetablerade företagen och satt våra barn i koncernskolorna riskerar lokalbidraget att fördubblas. Vinsttörsten kan aldrig stillas och tredjepart äger kommunens mandat.
Om detta är ett fullständigt olämpligt förslag, som ändå vunnit starkt stöd måste man fråga sig; på vilken grund görs det?
Vems ärenden är det man springer och varför?
Vänsterpartiet, Upplands-Bro.