Vänsterpartiet Upplands-Bro

I höstas kom Alliansen med det förslag som vi väntat på men som vi inte ville ha. De skulle provatisera äldreomsorgen på Hagtorp i Tibble. Den nyaste och fräschaste enheten där kommunen precis arbetat upp en fungerande verksamhet. Se kom Carema-skandalen och Alliansen fick kalla fötter och gjorde paus i upphandlingsprocessen. MEN nu är de på gång igen.
Planerna är att det ska vara klart lagom till sommaren. Så det finns all anledning till oro. 

Sen kunde vi läsa i tidigen Dagens Samhälle att Upplands-Bro är den kommun i landet som har i särklass absolut lägst bemanning inom äldreomsorgen. Det är definitivt en rankinglista som vi inte vill toppa. Tidningen skrev också att det privata äldreboendena i allmänhet har en lägre personaltäthet än de kommunala.

När vänsterpartiet ställde frågor om det fick vi veta att siffrorna inte alls stämmer. Eftersom även servicehuset fanns med i beräkningarna. Ett svar som snarare förbryllar än förtydligar eftersom förvaltigschefen för Socialtjänsten även sa att säkert flera kommuner gjort samma felräkning. Det vi i alla fall kan vara säkra på är att bemanninge inom äldreomsorgen är oförskämt låg i vår kommun.

Efter en insändare om det fick vi kontakt med en sjuksköterska som jobbar på nätterna inom äldreomsorgen.

-Åh, äntligen någon som talar om förhållandena inom äldreomsorgen, sa hon. Vi är på väg mot en ättestupa.

-Vet du om att de tänker ersätta alla nattsjuksköterskor med ett bemanningsföretag?

Det visste vi i V igenting om. Och det verkar som att sossara och mp inte heller visste något.

På kommunfullmäktige de 22 mars (finns att se på kommunens hemsida) försökte Vänsterpartiet diskutera nattsjuksköterskorna. Tyvärr möttes vi av en arrogant nämnd-ordförande som inte ville eller inte kunde svara på fårgorna. Hela sammanträdet spårade ut eftersom oppositione hela tiden fick väcka s.k. ordningsfrågor för att på peka att diskussionsnivån ska hållas på en respektabel nivå.

Det betyder alltså att vi inte fick några svar på frågorna om hur de tänker sig kring att lägga ut nattsjuksköterskornas jobb på ett bemanningsföretag.

Men vi vet ju vad det handlar om ändå! Det är ju privatiserigar till varje pris!

Ändamålet helgar medlen då behöver inte oppositionen veta något.

Vi har en tid haft lite krångel med vår webb-sida. Men nu är vi igång igen.

Inom kort kommer information om vad som hänt sen sist.

Kerstin

Det är med glädje som vi kan konstatera att ett litet förslag från Vänsterpartiet har genomförts. V lämnade i oktober 2010 in en motion om att det skulle byggas fler cykelställ i Kungsängens centrum. Motionen har inte behandlats av fullmäktige men förslaget har alltså genomförts ändå.

Vi kan konstatera att i det här fallet liksom i andra ärenden så är det inte det formella beslutet som är viktigast. Nej det är att förslaget faktiskt genomförs. Cykelställen hade kanske byggts ändå men vår motion gjorde att förvaltningen kom igång och faktiskt byggde det.

Det var en cykelställsfråga, ni vet en sådan som brukar anses som lite obetydlig.
Men för alla som cyklar till pendeltåget i Kungsängen så är det inte en liten fråga.
Nu kan fler personer parkera sina cyklar under tak. Fler personer kan slippa bli blöta för att cykeln är blöt.

Söndagen den 12 juni kommer vi att göra en utflykt i vår vackra kommun.
På bussturen kommer kommunens självskrivne historieberättare, Börje Sandén, guida oss till intressanta minnesmärken.

Utflykten kostar 50:- för vuxna gratis
för barn under 12 år.

Om du vill följa med på turen kan du anmäla dig till
Kerstin Åkare
Mail: kerstin.akare@bredband.net

eller till

Kjell Johansson

mail:kjell.0858174893@telia.com

Några dagar före påsk gjorde en grupp vänsterpartister från Upplands-Bro en mycket intressant tripp till Berlin för att träffa vår systerorganisation Die Linke. Och det fick vi göra i deras anrika högkvarter Karl Liebknecht-Haus. Vi bjöds där en historisk genomgång av husets dramatiska öden, vilka återspeglade den tyska arbetarrörelsens öden under 1900-talet. Sedan man lyckats återerövra huset från nazisterna 1945 har det renoverats till en modern arbets- och samlingsplats, med ett flertal anställda och en välsorterad socialistisk bokhandel på bottenplanet.

Visst har Die Linke även problem. Det finns olika meningar internt om hur saker ska skötas, om man t ex ska välja rollen som kompromissande regeringspartner med socialdemokraterna eller renlärig opposition, men det är upplyftande att se partiets styrka och självmedvetenhet. Man tar regeringsansvar i Berlin, men är noga med att lyfta fram de många goda reformer som kommit till tack vare deras medverkan.

Vi besökte också en kommunalpolitiker med ansvar för sociala frågor och sysselsättning. Han residerar i ett kommunhus i de sammanslagna stadsdelarna Friedrichshain-Kreuzberg, den förra från tidigare Östberlin och den senare från väst. Han berättade om svårigheter i den västra delen, där många tidigare varit arbetslösa och nu på ålderns höst stod utan pension och måste försörjas av staden, medan de gamla i östra delen hade haft jobb och därmed nu sin pension. Han berättade om hur hans tidigare arbetarstadsdel lockat till sig ny självmedvetna invånare med pengar och krav, vilket drev upp hyror och levnadskostnader även för de mindre bemedlade. Men han berättade också att man hade barnomsorg för alla barn, gratis de sista tre åren före skolstart. På så sätt kunde man aktivt påverka barnens språkutveckling, inte minst viktigt för de många invandrarbarnen. Kring barnen bildade man föräldragrupper och kunde även den vägen påverka barnens utveckling positivt. Mycket mera skulle givetvis kunna berättas om dessa besök.

Ett annat intressant besök gjorde vi på den dagliga tidningen Neues Deutschland, där vi togs emot av självaste chefredaktören samt en medarbetare. Under DDR-tiden hade den varit partianknuten med ca en miljon prenumeranter, men numera som fristående socialistisk tidning hade prenumerantsiffran sjunkit till 40 000. Trots tidnigens moderna, mångsidiga innehåll i dag dras den fortfarande med ryktet att vara den fyrkantika partimegafonen från förr, särskilt i Västtyskland. Därför, och eftersom en socialistisk tidning inte på långt när har samma annonsintäkter som de borgerliga drakarna har Neues Deutschland fått kämpa hårt för sin överlevnad, men lyckas ändå fortfarande komma ut dagligen. Vi tyckte det fanns många likheter med vår svenska motsvarighet Flamman.

Utöver alla dessa intressanta och informativa samtal hann vi förstås också med mycket annat, besök i riksdagshuset t ex, och mycket annat sevärt i ett vårligt blomstrande Berlin. Med Berlins väl fungerande lokaltrafik – helt utan spärrar dessutom! – var det lätt att ta sig fram överallt.
Stort tack till kamraterna Sandra och Tor, som ordnat resan!

Annelies Lindblom, Vänsterpartiet i Upplands-Bro